Ibland är det som om Andres snälla teddybjörnsnatur svämmar över och då ska han minsann ge igen för gammal ost. Hans vanligtvis rätt konflikträdda jag har liksom inget mellanläge.. så när de där översvämmningarna väl kommer blir det väldigt onyanserat och underligt. Som när han skällde ut servitrisen i Sundsvall efter noter, fast det egentligen bara rörde sig om lite trist potatis. Eller som nyss när han marcherar ut i trappen där några kids småfestar och ryter rödvinsberusat...
"HEJ!! Folk försöker faktiskt sova här!!"
HhahHahaha...whaaat... vilken jävla farbrorskommentar. Vaddå "folk"? Vilka fan är folk. Är det vi det?!
Nu kommer jag inte våga visa mig i trappen.
"Där är hon som lever med sura gubben" kommer de viska bakom min rygg. "Sura farbrorn på tvåan".