Händer sånt 2007?

När Andres kom hem från jobbet i går var han minst sagt lite skärrad. Hans avdelning skulle fira en kollega som fyllde femtio genom lite god mat och dryck på kontoret. När Andres började plocka ihop sina saker för att åka hem efter middagen, så säger hans kvinnliga ekonomichef att han "skulle vänta in överaskningen som kommer vid halv nio" och att "han inte skulle bli besviken". Överaskning? - Jovisst. Besviken? - Jo, så besviken det bara går att bli på sin arbetsgivare!

Vid halv nio överaskas den uppenbart tokbesvärade kollegan genom att en strippa dansar in i rummet och kör en lapdance spritt språngandes naken! Mitt bland det mixade gänget av kvinnliga och manliga arbetskollegor, mellanchefer och toppchefer. Ingen protesterar, några applåderar, kollegan skruvar på sig medans mellanchefen som beställt jobbet är överförtjust.

Varenda cell i mig skriker av ilska när jag hör om det här! Jag tycker att hela grejen är så sjukt grisig överhuvudtaget, men att ett stort företag dessutom gör så här, som ett kul jippo, gör mig så besviken och lessen att det inte är klokt. Det vore jävligt intressant att se vad företagets jämnställdhetspolicy säger om sånt här och hur man bokfört strippans arvode.

Närmast till hands ligger givetvis att bli skitsne på Andres, vilket jag blev. Vet inte vad det är jag förväntar mig att han ska göra. Avbryta, protestera, gå med detta till högsta chefen? Men samtidigt vet jag precis hur svårt sånt kan vara i ett ögonblick när man bara är chockad och besviken. Det är inte så att han störs av nakna brudar, I´m sure, men att ens jobb kör på en sån här uråldrig hö-hö-kultur är ju såklart en tokbesvikelse! När han sa vad han tyckte till sin högsta chef i går kväll så verkade denna också måttligt imponerad av underhållningen, så nu hoppas jag verkligen att den idiot som tog iniativet till det här får se sig om efter ett nytt jobb!

Snart är hon gift

Har precis kommit hem från Johannas brunch nere i Sjöstadan. Efter en möhippetripp till London med ALLA tillbehör så var det dax för oss som inte kunde följa med att ändå få uppvakta henne en liten stund innan hon stupade i säng.
Söta underbara tjej - när hon kliver in genom dörren hem till Anna Strömberg så börjar hon givetvis böla. Varpå varenda tjej i hela rummet gör detsamma!
Efter en liten gråt-å-snor-stund så får hon lägga sig på en divan i Marilyn Monroe outfit och käka korv och bara vara vacker i några timmar - något hon gör väldigt bra! Grattis Henke till jordens sötaste brud!

En hel del att fira

I dag är det 2,5 år sedan vi träffades.
Vi har varit förlovade i exakt 0,5 år.
Och så är det på pricken 0,5 år kvar tills vi gifter oss.

Detta firade vi redan igår med norrländsk buffé på Grand. Underbart gott.. och så lite inspirerande iom att vi tänkt oss norrländsk touch på smaten i sommar.
Grattis till mig idag alltså, som lyckats lura i denna fantastiska man att jag är ett riktigt kap!

Skönt mjuk

Jag älskar den här dagen-efter-känslan. Att vara lite mjuk i kroppen och crava pizza och kramar. Surfportgalan i går klart över förväntan! Paneldebatten var helt ok, Östen Mäkitalo lysande som vanligt, goda snittar, bra musik och mycket trevligt sällskap! Jag och Henrik lyckades hålla oss kvar en bra bit in efter midnatt och efter en snabb och misslyckad repa till Spybar så slocknade jag som ett barn i min säng vid fyra. Och så upp åtta. Inte undra på att jag är lite mjuk i lederna.

Att jobba på en liten enmansavdelning blir ju lite trist ibland, så det var jättekul att Henke ville följa med. Och så är det alltid roligt när fler än man själv blir lite mer mobilfrälst än innan. "It´s the future" vill jag minnas att han sluddrade innan vi drog vidare ut i natten.

Henke tog lite bilder.

Oj vad spännande

Nu ska jag och Henke gå och se vilka som vinner Telia Surfport Awards. Brukar kunna bli en härlig kväll av inbördesbeundran det här.

Komsi komsi

Andres syster med familj är kanske kanske på väg att flytta hem till Sverige. Valet står mellan Chicago och Stockholm så tyvärr kanske Stockholm ligger lite i lä, men jag hoppas ändå! Vore ruggigt kul att få lilla Neah närmare oss.

Nakenhet

Jag och Jossan besökte ett lyxigt spa nu när vi var i Tokyo. Precis när vi betalt och ska knata mot omklädningsrummet så säger tjejen i kassan "and by the way, we prefer if you swim naked".
What? Jag stelnar till och vet att nu jävlar blir det exponerade kön i trehundraåttio, och jag kommer vara helt obekväm, inte veta vart jag ska titta och börja bete mig som värsta weirdot. För är det något jag har svårt för så är det hela men-vi-är-ju-bara-tjejer-här-så-nu-jävlar-ska-vi-vara-naked-grejen. Jag har inget problem med att strutta runt naken med mer eller mindre kända typer i hemmamiljö.. men det gäller främst folk av motsatt kön då. När tjejer i min närhet däremot känner att jaaa.. då sitter väl jag här och klipper tånaglarna i spagat helt naken för det är väl coool - vi är ju ändå bara tjejer, så får jag panik!
Som när jag fick dela hytt med min kvinnliga kollega på en finlandskryssning med jobbet. Givetvis skulle hon sova naken, och givetvis skulle hon ha överslafen.. och där nere fick jag ligga helt paralyserad av skräck medans hon utsatte mig för traumat att se henne klättra upp (med stor möda bör tilläggas för det var en storväxt tjej) till sin säng. Det spelar ingen roll hur mycket väninnor vi än är - jag vill inte få en close-up. Om det fanns någon som helst bisexuell ådra i mig innan så tvärdog den där och då!
Jag skulle såklart vilja vara helt cool med nakenhet för det känns ju lite modernare än att vara stiff-ass-arne som helst bastar i träningskläder, men det går fan inte!
I dag var jag och Jenny och simmade på Eriksdahlsbadet, så fort jag kommer in i omklädningsrummet så vill jag bara vända. Flickor, kvinnor och tanter i tretusen olika färger och former som står helt ogenerat och fönar sina hår, väger sig, scrubbar sina lår och gör yogaövningar som får klätterkollegan ovan att verka pryd. Blunda för fan Zandra för att inte bli en saltstod! Helt skärrad blev jag tvungen att belöna mig med middag på PetSounds efteråt.
Ännu en gång har jag överlevt ett offentligt badhus.

Pimp-Z

Varför har man aldrig en kamera med sig när den verkligen behövs? I går fick jag beskåda Mickes för mig hitills helt dolda talang för pole-dancing. Helt sanslöst! Efter ex antal knäveckssnurrar och splittklättringar så var tanterna som tokiga med sina tjugolappar. Och som den goda vän jag är samlade jag ihop slantarna illa kvickt och köpte öl som vi delade på systerligt.

Mohahah

Bildgoogla "Fredagsöl".

Blä

Jag hatar att se hur missbildade barn ständigt hängs ut likt cirkussensationer i media.
"Tvillingar har bara en rumpa", "Flickan har "vingar" istället för armar", "Nu ska tumören bort - Lilla Miah får tillbaka sitt ansikte". "Kom och köööp - klicka hääääär".
U-landsungen får en operation från något amerikanskt läkarteam, mamman gråter av tacksamhet som dubbas så alla förstår.. och vi får ett klipp att förfäras och fashineras över.

Bloggträff / tjuvlyssnatfest

I går hade Tjuvlyssnat releasepartaj för deras nya bok. Det var en skön tillställning med massa kända och mindre kända ansikten. De allra flesta okända för mig dock, jag har så ruggigt dålig koll. Varför kunde inte alla ha namnlappar på sig? "Modebloggen Blablabla", "Inredningsbloggaren XXX".. Lite som på chattfesterna på slutet av nittiotalet där man alltid inledde med en presentationsrunda.
"Tjena, det är jag som är flower78".
"Hej flower78, det är jag som är WolfMan".

Ingen lya heller

Fick senaste sms-budet från lägenheten på söder nu också.

"Hej ditt fattighjon. Någon gled in så här i sluttampen och kostade upp ytterligare en förmögenhet. Tack för visat intresse... L.O.O.O.S.E.R! Mvh Husman & Hagberg"

Vi blir kvar i Bronx. Andres får plugga på toaletten helt enkelt.

Inget radhus för oss inte

Inga frukostar på vår murgröneinklädda uteplats. Inga segelbåtar utanför sovrumsfönstret som nattar oss. Inget garage. Inga gästrum. Inga tre minuter från tunnelbanan och absolut inga tio minuter från stan. Bye bye "unikt tillfälle till drömboende i Hägersten".

Hoppas grunden är genomrutten och radonfylld.

Fortsättning följer

Nu så har den lägenhetsmäklaren ( som verkar rätt seriös för ovanlighetens skull) lagt ner för dagen. Får se om någon lägger över vårt senaste bud, annars blir vi väl med lägenhet..

Radhusmäklaren (den nonchiga) har också lagt ner för dagen. Vi leder även denna budgivning, men den har skenat iväg och jag kastar ur mig bud likt en spelnarkoman. Hilfe. Hon lät tveksam till min bud hursomhelst och bad mig verifiera att vi har pengar, så nu måste jag faxa över lånelöfte i morgon. Bra, det ger oss en natts betänketid.

Husmäklaren (den snällaste.. iom att hon jobbar längst bort från stan förmodar jag) har ringt också. Hon ville bara kolla om det fanns några frågetecken inför budgivningen i morgon och om vi var intresserade. Jag sa att vi är på.. så får vi väl sova lite på den saken också.

Brinn

Jag blir så trött på nonchiga mäklare. "Äääh.. nu sitter jag och käkar dårå, men sen tänkte jag väl dra igång budgivningen (radhuset) om jag hinner. Får se, det var så jäkla många som var intresserade vettu".

Fyra timmar senare - inte ett knyst.

Nu drar budgivningarna igång..

Radhuset: Drar igång om en timme. Lägenheten: Vi leder. Huset: Drar igång i morgon.

Weddingplanner

Det börjar bli hög tid att styra upp lite bröllopsgrejer. Vi har inte planerat ett shit än.. och jag som vill vara helt klar i maj redan. Jag tänker rosa tyll - Andres tänker linne. Jag jazztoner - Andres rockabilly. Medans jag tycker att matchiga trycksaker är ett måste så fattar han inte varför man inte bara kör ut en sms-inbjudan.. är vi så här ostrukturerade så kommer vi att gifta oss i frottémorgonrockar och bjucka på tacosbuffé efteråt hemma i Skärmarbrink. Måste lägga på ett kol nu.

Femlingar

Här är några av skönheterna som jag adopterade i Japan.

Fick även bl.a med mig en Bastardo från Tokidoki, ett gäng Sonny Angels och några Bearbricks . Nu måste jag åka till Ikea och leta bra hyllor.. och fixa nytt boende så att vi får plats med ett arbetsrum i manga´stil...aaah.

Coachar coaches coachare

Vi ser dem i tv-rutan med jämna mellanrum. De ler alltid som om de just tagit lustgas, har uppspärrade ögon och stort yvigt kroppsspråk. De predikar om hur vi ska hitta oss själva, minimera vardagsstressen och möta våra medmänniskor. Jag brukar reta mig något så grovt på just den här typen av coachar. (Hur böjer man coach?) Avfärda deras erfarenheter som nonsens och elakt tänka inombords att "det går bra att sitta där och vända andra kinden till, men när du kommer hem då sitter du bergis och sniffar thinner och gottar dig i djurporr". Varför gör jag det? Varför provoceras något i mig så jävligt att jag stänger av tv:n så fort själaguiderna dyker upp? För att de uppmanar mig att reda upp ngt trassligt eller bara påminner mig om att jag kan vara är en onödigt elak gris ibland? Det är som viktväktarreklam när man sitter och frossar pizza. Det sticker lite liksom. Man vet att man borde projektleda sitt egna liv bättre.

I morse satt han där i morgonsoffan igen - "Hög på livet". Han som bara ser problem som erfarenheter och förändringar som möjligheter.

"Det vanligaste jag hör som livscoach är att folk känner att de hoppat på fel tåg i livet. Tåget går snabbt och är på väg mot fel destination. Men när de ser sig runtomkring så inser de att det är flera ombord som är på fel tåg men att de själva i varje fall sitter i första klass, så de bestämmer sig för att bekvämt sitta kvar."

Mellangärdesspark till frukostmackan. Inte undra på att jag ogillar dem.

Reseräkning

Det här blir inte lätt. Hundra kvitton helt på japanska. Hoppas ekonomiavdelningen har en tolk.

Ole dole doff

Några timmars svensk sömn - och sen var det dax för Andres fullspäckade visningsschema.
12.00. Villa i Herrängen. (Låg off och kändes skabbig. Jag fattar inte alls grejen med vedeldad badtunna i trädgården.)
12.15. 3:a på Hammarbyhöjden. (Snygg, ny, cool utsikt..men nää.)
12.30. Villa i Stureby. (Så mycket renoveringsbehov och folk på visningen att vi vände direkt.
13.00. Radhus i Axelsberg. (Sjöutsikt från alla rum, helt sjukt grymt..kommer bli svindyrt. Vill ha!)
13.30. 3:a på söder. (En del renovering att göra, och så fult hus, men jag gillar den ändå. Blir det lägenhet blir det den här.)
14.00. Villa i Stuvsta. (Andres favorit. Väldigt mycket hus för pengarna förmodligen.)

Får se vad mäklarna säger i veckan nu då. Som det känns vore vi glada oavsett om vi köpte radhuset, söderlyan eller Stuvstakåken. Om vi hade flax med visningarna idag eller bara är sjukt desperata som skjuter på allt låter jag vara osagt.

Hemma igen

Så var Japan över för den här gången. De sista dagarna var hektiska och fyllda av nej-jag-vill-inte-åka-hem-ångest. Vi hälsade på flera intressanta företag, studerade e-papper (80%) och mobilt (20%), fick känna lite på hela japanska businessederna med presentöverlämning - runda bordet möten osv, åt massor av traditionell mat, gjorde krog-Tokyo, köpte ännu mer leksaker.. och så en helvetiskt lång resa hem. Det är svårt att summara veckan, men sammanfattningsvis så måste jag säga att Tokyo har överträffat alla mina förväntningar - och det är inte ofta jag blir så här imponerad av resmål! Klar rekommendation alltså till alla som ännu inte varit där! Här är bilder från resan.

Hur ska en enda vecka räcka?

Jag blir allt djupare förälskad i den här staden för varje dag. Neonet, plasten, kurvorna, det cleana, twistade.. jag är helt såld och nu börjar stressen över att snart måste åka hem göra sig kännbar. Nästa gång jag åker hit ska jag ta med mig Andres och så ska vi stanna i absolut minst två veckor! Vi ska sitta uppe i den här hotellbaren och dricka passionfruit margaritas och titta ut över stan, kolla in alla manga-kids på stan och sjunga kareoke tills vi storknar. Igår hade vi några företag som kom och håll föredrag för oss på hotellet. Mest om e-papper, men även en proffessor i marknadsföring som pratade om japanska mobilanvändare som var riktigt bra. På kvällen var vi på sumobrottning (kolla Flickr-bilderna), en japansk tapas-middag och slutligen lite kareoke.

Äntligen en ny kamera!

Jag har pratat i evigheter om att köpa en ny kamera. Min gamla trotjänare Olympus byttes idag ut mot en silverfärgad Sony Snapshot DSC-T10 som nu ligger på uppladdning. Den är hur snygg som helst, har stoor skön display och verkar rätt skarp så jag är helnöjd! Fick den för ett riktigt bra pris också. Faktum är att både mat, taxi, prylar och framförallt dataprylar är betydligt billigare än vad jag hade trott. Man har ju alltid hört så mycket om att Japan är svindyrt så jag är lite förvånad.

Dag 2

Idag flyttade vi till Lost in Translation-hotellet. Rummen är så grymt coola att jag blir avundsjuk på mig själv men största glädjepillret idag var ändå fyravåningstoystoren som vi hittade i Harajuko! Efter tre timmars besök kom jag ut med en stor påse vinyl-gubbar. Bl.a. Fyra Sonny Angels, två små HACKmans, två Be@rbricks och så hela Young Ruffians-kitet från Amos! Som en speedad narkoman trippade jag därifrån och rakt hem till hotellets Spa där jag plaskade med Josefine (och några helnakna japanskor) en stund för att sedan avnjuta lite roomservicekäk, beundra dockorna lite.. och nu, om några minuter, tokdäcka i min säng på 44:e våningen.

Godmorgon

Jag har börjat läsa min julklappsbok "Kalla det vad fan du vill", packar ner alla grejer, bäddat sängen, störsurfat, gått igenom gårdagens foton, svarat på jobbmailen, förberett inför utvecklingssamtalet, läst alla bloggar, målat naglarna, tagit ett långbad.. och klockan är 07.00. Det här med tidsskillnad är knepigt. Kan inte Josefine vakna någon gång så att vi kan käka frulle snart? I dag ska vi försöka ta oss till något shoppingdistrikt där vi har råd att shoppa lite, och så måste vi hitta något bra sushihak. Gårdagens ögonbrynssax och Club sandwich kändes lite futtigt jobbat.

Framme

Så nu var vi framme. Efter en lång helvetesflygning så fick vi ta en timmes buss för att komma till Palace Hotel, där vi ska tillbringa vår första natt. Tydligen ligger det här hotellet mitt i shoppingdistriktet vilket lät som en bra start, i morgon flyttar vi dock till det lite coolare Hyatt aka. Lost in Translation-hotellet. Josefine har upplyst mig om att de har japans största sängar där och superextra djupa badkar! :D Nu ska jag sussa i ett par timmar och sen ska vi ut och titta oss runt.

Någon som känner en grym fotograf?

Nu har vi suttit och gått igenom en massa offerter från bröllopsfotografer. Mein gott säger jag,, är det rimligt att ta närmare 20000 kronor, och sen bara ge ut lite papperskopior och vägra lämna ifrån sig högupplösta bilder på dvd? Det ser mörkt ut det här. Någon som har något bra tips?

Snor

Tidigt på lördag morgon åker jag till Tokyo och det har jag längtat efter i evigheter! Så givetvis ska jag gå och bli dunderförkyld precis innan. I morse var jag hos husläkaren och fick en näve piller, så nu håller jag tummarna stenhårt för att de ska vara magiska.

Sakta med säkert..

försöker vi pussla ihop oss igen, bloggen och jag. Några av favoriterna är tillbaka, Flickr har fått ersätta mobilbloggen jag hade hos Textamerica och så har det piffats upp med lite nya färger. Känns bra.

Nyåret var ruggigt skönt. Åkte iväg med ett gäng vänner till gamla kära Visby, och åter igen fick Indiskalägenheten husera vårt sällskapsspelade, popquizande och vinpimplande!

Observera min snygging längst upp till höger! :D