Ååh..

Nu har hon varit borta i en dryg månad, känns som en evighet. Dyker, solar och hånglar runt på Thailands kritvita stränder. Hon käkar chicken cashewnuts från små hål i väggen-restauranter som visar piratkopierade dvd:s dygnet runt. Allt medans jag får nöja mig med härliga uppdateringar varje dag.
"Han ser exakt ut som Brad Pitt".
"Jag vet inte riktigt vad tatueringen ska föreställa.."
Fick se Therese i webcam idag (Guds gåva till distansförhållanden) och längtar massor tills den 7:e januari nu!

På väg mot slutet

Året tycks få ett riktigt bra slut..
Idag ska jag äta middag med min lilla familj. T.o.m mormor, som är släktens äldeste, har tagit sig ner hit från mörkaste Norrland. Mormor Svea är en pigg liten tant som dock alltid har hävdat att hon ligger inför döden. Ändå så springer hon på stan mer än vilken tonåring som helst och har kafferep och såpopera-stund med sina granntanter varje dag. Hon följer slaviskt allt om kungafamiljen och har bättre koll på Sveriges nöjesliv och b-kändisar än Daniel Nyhlén. Ska bli härligt att få träffa henne ikväll igen, det blir inte så ofta tyvärr.

I morgon ska jag leka med golfmiljonären-Adde och pojkbandssnyggot-Jojje, mina fd kollegor. Mat, vin och skitsnack i metropolet Kista. Blir inte så ofta man ser dom här två originalen heller så det ska bli jättekul!

På lördag så avrundar jag 2005 i lugn miljö ute på Hasseludden Yasuragi tillsammans med mannen-som-jag-är-så-där-snuskigt-förtjust-i. På tolvslaget ska vi plaska runt i feng shui-riktiga pooler och skåla för det gångna året, som lätt varit ett av de bästa i mitt liv hitills.

Boendefrågan

Tvåan ska uppgraderas. Men till vad? Jag är nog mest inne på att en stor trea alternativt mindre fyra någonstans på söder vore bäst. Tänker cappucinos och kitchiga inredningsbutiker. Men blir givetvis i så fall även tvungen att tänka parkeringshelvete, trängselavgifter, grannar och glöm-balkong. Med hus slipper vi sånt. Tänker villa med stort garage, vinterträdgård, tunnelbaneavstånd och frukostar på solig veranda. Fast det är ju det där med pengarna. Som inte räcker till på långa vägar. Det säljs inga nyrenoverade tvåplansvillor i gamla Enskede för ett par miljoner. Med den budgeten så blir det snarare Åmål vi får flytta till. Frukostar på solig varanda långt ute åt helvete i Västerås känns inte så värst spännande. Men det gör ju inte frulle på inglasad balkong i lägenhet ute i Norsborg heller.. och mer fyrarummare än så lär vi ju inte få för slanten heller om vi nu väljer lägenhetsalternativet. Fan. Undrar om man kan ha ihjäl någon tant på vårt våningsplan och slå ut väggen så man får lite mer space utan att någon märket nåt?

Hemnet - som porr för en trångbodd

2005

Sthlm, sambo, kollo, Freddan, Cubasemester, Lund, Årstaviken, kärlek, New York, konst, Mia massage, midommar, samlad släkt, Gotland, altan-fest, hejdå Pulsen, Mickes kap, Åkersbergasläkten, sommarbad, vackraste platsen, raggarbilen, i väntan på babyn, Rille blir en gift man, Hanna och Lars fantastiska wedding, som jag längtat Banksy, nästan grannar nu, Uddevalla mc, Madrid, tunnelbanetunnelsutflykt, fekke, nya kollegor nytt jobb, m&p.

Bästa klapparna i år

Weekend till Reykjavik med finaste pojkvännen!

Att han hade ansträngt sig och gjort värsta dvd:n där jag fick tävla mig till resan.. Han är fan lysande!

En helt sjukt fulländad liten Neah till släkten. Är det inte rätt unikt med en fyraveckors baby som ler hela tiden?

En racer-baddräkt. Kommer simma om mina vattenspinningstanter på nolltid nu.

Vetekudde. En sån där som man värmer i micron och lägger på magen en gång i månaden för att undgå döden eller lägger kyld på pannan en tung söndagsmorgon.

Sköna lyxiga krämer som utlovar hy som en treåring inom en månad.

Julmarknad i München. De tar verkligen sin jul på största allvar.

Att få vara hos Ann-Liz och Erik. Hade en underbar julhelg!

Weidersehen

Hejdå, nu drar vi till Tyskland!
Väskorna är fyllda med svenska julbordsdelikatesser och vackert inslagna klappar. ( Har blivit inspirerad av ett tv-program jag såg om Sveriges enda diplomerade "wrap-artist". Dvs tokproffs på att slå in presenter! Sjukt snygga. Kan mörka vilket uselt innehåll som helst.) Vår parkalender som vi fick funkade inte förresten, vi har inte följt kärleksuppmaningarna under en enda lucka. Men så är vi ju ovänner också, dan före dan före dopparedan.

Mina önskebloggare

1. Pappa Peter
Innehavare av mer människokärlek än någon annan jag känner. Dessutom begåvad med en förträfflig humor och en taxibil. I den körs det dårar som man skulle vilja läsa spaltmeter om. Kändisar, torskar och rånade turister.

2. Giza
Vill läsa om kufarna som går på samma tveksamma kurser som hon gör, om tiden innan pojkvännen, om fotografierna, böckerna, det mörka, det ljusa. Vad rör sig i det där blonda huvudet som jag blir förälskad i varje gång vi ses?

3. Linda Rosing
Couldn´t care less about poker. Men jag vill veta hur hon trivs där borta i villan. Saknar hon inte sin dotter, eller gör hon det? Varför vek hon ut sig igen isåfall? Hon hade ju lovat. Vad äter hon, vilka sajter besöker hon dagligen, säger hon någonsin nej?

Julbord på Undici

Julbordet såg fantastiskt gott ut! Hur det smakade får jag nöja mig med att fantisera om. En julklapp fick jag i varje fall. Vackert guldiga Mozartkulor, såna som både smälter och krispar..Mmm.

Finast i kväll var ändå Lydmars Rocky-utställning!

I live in a såpbubbla

Undrar om man kan lösa upp förkylningar med starkglögg? I morse var jag pigg nog att gå till jobbet. Väl här var jag ok nog för att gå på jobblunch. Men väl på Riche (o ja, fint värre) började yrseln. Alla mina sinnen är tilltäppta av snor och nu ska vi iväg på julbord. Åh hej så skoj.
Fick en årskrönika från mitt exx också, med bilder på hans nya sportiga tjej. (Hej Jeppe=) )så nu känner jag mig manad att lägga upp en bildspecial på min man och skriva en årskrönika om hur jävla gött VI har det! Jag vet, jag är ett barn.

Less!

Jag ser fan ut som Prosit med min röda söndersnytna näsa.

Jag saknar inte alls dom där åren

På väg till jobbet idag satt jag och smyglyssnade på några tonårsflickor.
-Men asså, man ser inte att du har gått upp.
-Jooo, jag ser ut som en padda!
-Nej, helt ärligt. Du kan väga upp till 54 utan att räknas som fet.
-Jag är snart där om jag ska fortsätta gå upp i den här takten.
-Vad säger Johan då?
-Han ljuger såklart. Säger att jag är fin som jag är.
Jag önskar att jag vore mindre svensk och att jag skulle våga lägga mig i deras samtal. Berätta för dem hur jävla snygga de är. Säga att Johan inte alls ljuger, att den man är kär i alltid är snyggast i världen i sina ögon! Vill förklara hur de för all framtid kommer titta tillbaka på gamla bilder av sig själva och då inte kunna förstå vad de då hade att klaga på.

Vackra pojkar i min port

Dom stod i porten, precis utanför min dörr.
- Heej
- Hej?
- Vi har precis ringt på hos dig..
- Jaha, men här är jag. Det är ingen hemma.
Det ena är mörkhårig. Svarta lockar som ramar in hans solkyssta ansikte. Han skulle kunna vara israel. Världens vackraste folk. Kolfärgat hår, havsblåa ögon. Hans vän är blond och något yngre. Tjugo lite drygt kanske. Även han med ett smittsamt brett leende och lekfull blick. Säg att dom när som helst ska dansa av sig sina ytterrockar till tonerna av någon gammal George Michael-låt, och visa sig vara en försenad namnsdagspresent!!
- Vi har kommit till dig för att tala lite grand om Bibeln.
What? Smörj in er i olja och säg att ni skämtar! Men nej.
Dom hade kommit för att prata om Bibeln.
Jag sa nej tack och smällde igen dörren.

Äntligen en normal svärmor

Min första svärmor var japanska. Hon hängde lyckosymboler runt halsen på mig. "Dän hää ä för sexuell happiness, å dän hää ä för bli bra i skolan". Jag blev varken klassens ljus eller sonens äkta maka så jag antar att berlockerna inte fungerade. Hon var intrigerande och elak. Satte lås på kylen för att sonen, då 17 år, inte skulle snylta på hennes mat och försökte med alla medel bli väninna med min mamma. "Vi måste träffas på cafee. Inte säjja nåt till barnaa.. träffas anonymt. Bestämma framtid." Mamma var rädd med all rätta och kände väl att det inte fanns utrymme för ett psyko från Hiroshima i hennes umgängeskrets.

Svärmor nummer två var sångerskan. Hon den vackra, kända och älskade. Hennes son dyrkade henne som en guldkalv och ingen kvinna skulle någonsin ha en chans att komma upp till hennes nivå. Hon inredde vårt gemensamma hem och pekade med hela handen mot vilka vägar i livet han skulle ta - jag kände mig som en älskarinna till en redan gift man.

Trean var bra. Hon var lessen och ensam, men det får man ju vara.

Fyran dock, hon är helt fantastiskt annorlunda. Hon lyssnar, bryr sig, rår om, säger ifrån. Hon ger en riktiga kramar istället för läppstiftiga kindpussar och det, just det, är värt så mycket.
Tanken är ju att man ska dras med sin partners familj livet ut. Då är det helt plötsligt jävligt relevant att dennes familj är en sådan som man kan stå ut med så länge. Ingen neurotisk flum-japan eller glam-lady med ego större än hela sin familj. Men den här, hon är bra. Hon är helt klart en keeper.
Det här inlägget ska påminna mig om att bli en bra svärmor den dagen om 25 år när jag väl blir det.

Böcker i jul

Köpte tre sköna böcker idag på Streets julmarknad. Tre böcker som jag verkligen har velat ha länge. "Jag Arne", äntligen! Det här är en av mina absoluta favoriter som jag aldrig lyckats få händerna på. "Medans Svensson åt plankstek" är graffitiboken som jag har jag hört massor om. Både att den ska vara usel och magnefik - återstår att se vad jag tycker. Boken jag kommer att läsa först blir dock "Bananflugornas herre" - om gayporrstjärnan Fredrik Eklund och hans liv. Bokryggen berättar:

"Ever thought of doing movies?"
Jag stirrade på skärmen utan att förstå. Avsändaren var Male Eagles. Om mamma eller pappa hade ringt och sagt att middagen var klar. Om Joel hade velat gå ut och dricka öl. Om staden hade visat mig en enda glimt av vad jag förväntade mig av livet. Då hade jag aldrig gjort porr"

Tror att den är hur bra som helst! Jag får rysningar redan efter tio sidor.
Boken är tillägnad en "Andres".
Inte min hoppas jag.

Äntligen slut!

Årets sista avsnitt av "Äntligen hemma" gick ikväll.
Oh my.. Det skulle ta timmar att bara avhandla hur risig jag tycker att Martin Timell är. För att inte tala om den där rabiata mörkhåriga bruden som pysslar som en femåring eller home-stagaren med hybris och silikonlökar. Men kolla in den HÄR killen!

I present to you.. Mr SWEAT-RING!

En solskenshistoria for all you pregs

Det blev en Neo Bertil för Katja och Joel - och idag fick jag hela storyn från den överlyckliga pappan. Läs noga nu mina gravida vänner, för det här är väl ändå en rätt skön berättelse mitt bland alla skräckscenarior som jag har förstått att ni får berättade för er. När det var två veckor kvar innan beräknad nedkomst så får Katja lite svagt molande värk och ringer till sjukhuset för att höra sig för. Dom råder henne till att ta en alvedon och ett varmt bad. Men smärtan håller i sig så för säkerhets skull åker hon och Joel in till sjukhuset. Dom är säkra på att det är falskt alarm, men tänker att de i varje fall kan få lite piller mot värken. Men de hinner aldrig fråga efter några. Barnmorskan börjar istället gasta om att Katja är redo för att börja krysta. SChplosch!! 18 minuter senare har dom en unge! Galet.

Okvinnlig slavdrivare

Min äldre kusin berömde lyriskt Andres för min mamma. Han hade fixat kaffe när hon var på besök häromdagen. Och inte nog med det - Han hade stått och diskat i köket när hon kom! Kors i taket!

För henne är det smått otroligt att han "hjälper till" hemma. Mamma instämmer tyvärr - Hon tycker att jag är en dominant jävel som tvingar min stackars lilla ynkliga man till hushållsarbete som jag egentligen borde ta hand om själv. Hon oroar sig väl över hur jag ska bli som mamma i framtiden? Jag som helt tycks sakna den omhändertagande ådran. Hur kan vi känna oss som man och kvinna i detta könslösa förhållande? Blir inte Andres förvirrad av att jag beställer hem take-away istället för att laga mat - eller jag av att ha honom i tvättstugan istället för på ett stege med hammare i handen?

Våra mödrar (kusin-Micaelas och min) är av den traditionella sorten. Dom som växer av att få beröm för sina kak-recept och aldrig någonsin skulle ifrågasätta deras roller som mer morsor åt sina män (våra pappor) än partners. Sorry mamma, du är mitt allt, men ändå. Pappa har alltid varit noggrann med att jag ska vara min egen kvinna men att han slipper lyfta på arslet någonsin hemma tycks inte störa honom det minsta. Gode gud, säg att det är en generationsfråga. Att den handikappade mannen och den superomhuldande kvinnan är på väg att dö ut. Jag tycker så sjukt synd om alla medelålders singlar annars! Som min kusin. Tacka fan för att hon inte vill träffa någon när hon tror att det är en säck potatis med tillhörande verktygslåda hon ska få nöja sig med i så fall.