God Damn, jag är mitt uppe i ragg-VM! Häromdagen så bestämda jag mig för att styra upp min singelkusins kärleksliv som den lilla Cupido jag är. Hennes datorkunskaper är något begränsade så nu sitter jag här för fulla muggar och raggar på "män-stockholm-40-55" med sköna lines om skogspromenader och livsglädje. Nu har hon haft en profil på Motesplatsen i en halvtimme och redan fått 135 besök! Fortsättning följer.

Nu ska jag iväg och kolla på lägenhet till Therese, en i Gamla Enskede och en i Årsta. Jag fullkomligt älskar ju att gå på lägenhetsvisningar. Att låtsas vara en spekulant med miljarder i fickan och ställa frågor om väderstreck och stabilitet. Sen måste jag verkligen läsa på mig på alla mina NY-tips så vi vet vart vi ska ta vägen på fredag. (Förutom till vårt Bunk Beds hotell)

Mitt första inlägg i min nya dagbok. Nu slipper jag reklamen i varje fall, ska bara lära mig hur det funkar för att få det här att bli snyggt också någon gång. Hade en jätteskön helg, låg hemma och åt Italienska ostar i fredags, firade Hanna i lördags och firade mamma igår. Mors dag - inte särkilt stort för de flesta. Men i min familj, där det tog tio år att bli med barn, så har dessa två dagar på året alltid varit heliga.

Jag såg The House of Wax häromkvällen, och jag tyckte den var helskön! Den hade precis varje läbbig klassisk grej som finns. Knivar i fötterna, övergivna red-neck-städer, vaxdockor och missfoster. Therese blir starkare och starkare vilket känns jättebra! på måndag ska vi kolla på lägenheter till henne. Och jag älskar ju att kolla på lägenheter så det ser jag fram mot. I övrigt så måste jag bara få berätta att jag är så väldigt förtjust i mina kollegor, snart ex-kollegor som varit hur fina som helst mot mig den här veckan. Och så är jag fötjust i faktumet att det inte ens är en vecka tills NY. Jag ska shoppa mig helkroppsförlamad därborta!

Det enda bra med att Andres reser så mycket i jobbet är alla nica presenter! Igår kom han hem från Italien och förutom massa schyssta viner och balsamico så fick jag ett par tjusiga Swarowskiörhängen som jag sitter här och dinglar med nu. Det regnar utanför, sommaregn. Det luktar alltid så underbart.. daggmask typ.

Bläääää! Det här är förmodligen mitt sista neggo-inlägg ever, så nu jävlar ska jag passa på att ösa ur mig bajs! FUCK vad det var jobbigt att säga upp sig! FUCK vad liten jag kände mig när jag hälsade på på "nya jobbet"! Och Fuck vad man INTE ska ringa till sin mamma när allt känns lite hängigt och jobbigt! Det är typ som när man är liten och slår sig och en vuxen springer fram med skärrade ögon och vill trösta. Waaaaa!! Jag VET att det här blir jättebra men jag är som en jävla klistermärke när jag väl tycker om folk, har skitsvårt för att släppa. Och när jag ser min chef som jag ändå tokdiggar på ett sätt vara lessen.. ja, vad fan. Rutten dag samtidigt som den är asskön. Mitt liv är som ett tv-spel just nu.

Ligger bakis och deppig i min saggiga soffa. Bakis för att jag var på en riktigt lyckad 30-årsfest för Hanna igår kväll och deppig för att jag fortfarande inte har en aning om hur jag ska göra i morgon med jobbvalet, bla. Och så för att jag har vänner som mår riktigt dåligt, och jag tar på min allt sånt också. Skuldkänslor av att inte räcka till, inte kunna göra mer. Som en mänsklig sopkorg ungefär. Igentligen ska jag inte vara så personlig här utan mer köra vaniljracet antar jag när jag nu ligger i offentlighetens ljus, men skitsamma! Festen igår, för att återgå till den, var jättetrevlig. Jag dansade och drack öl som en demon tills världens trevligaste taxichafför räddade mig och körde hem mig. Lite bilder från igårkväll ligger här.

Jag har en sån konstig känsla i magen, av att vad jag än väljer nu så kommer jag att ångra mig. Tänk om man kunde tjäna sitt levebröd på att tillsammans med sina bästa polare bara sitta och surfa hela dagarna, läsa serietidningar och dricka latte. Vore rätt schysst. Fredagsöl varje dag, liksom löning. Varför är jag så blödig för - det är ju bara känsloargument som styr mig. Jag vill så gärna tro att jag är en businesswomen som går på sakliga argument men se icke, jag är en jävla tonårsflicka med uppror i hjärtat som styrs av kärlek, skuldkänslor och ilska. Total omvärdering av mig själv! Förresten är jag fan mycket stabilare och gladare än vad jag ger sken av på den här skitbloggen i varje fall. :)

160 tecken är precis lagom långt för att man ska slippa vara särkilt bra på att skriva men ändå kan få något sagt, Andres kom hem strax efter åtta, Hannas var ok med mitt skitminne, jag gav aldrig min chef fingret för han gav mig så mycket cred att jag inte hade hjärta, och den uppspolade pianomannen är nog bara en östeuropeisk flykting som fösöker få asyl. Hela det här dagboksprojektet var från första början menad som ngn form av digitalt arv att på min dödsbädd kunna lämna över till mina barn. Att med skorrande röst säga "Här lilla Anna kan du läsa allt om din mammas liv. HÄR hittar du sanningen om vem jag var i unga år.. om vad jag tänkte, vilka jag hängde med och vilka saker jag trånade efter." Lilla Anna skulle med gråten i halsen sedan surfa till www.zvammel.com med sina barn och barnbarn för att även de en vacker dag ska få en bild om vem denna FÖRTRÄFFERLIGA kvinna var. Jag är lika romantiskt drömmande i detta som jag verkligen vill tro att uppspolingen utan minne i själva verket är en bortglömd prins. Men nu inser jag att det mer rör sig om en simpel blog som ligger uppe på vänners siter och som dagligen besökt av mina kollegor och allsköns främlingar. Nu har jag glömt bort vad det igentligen var jag ville säga.

Det är fotboll på söderstadion och mitt golv skakar i takt med deras hejarramsor. Låter som det vore krig utanför fönstret och det är poliser precis överallt - läbbigt. Waa.. tillochmed en helikopterpolis! All reklam på den här sidan retar mig som fan. Jag har mutat en kille på jobbet så att jag ska få snylta på hans webbhotel istället men det går segt. 160 tecken - går långt är det? När kommer Andres hem så jag får överaska med min tapasmiddag? Hur kunde jag glömma att Hanna fyller år idag? Ska jag ge min chef fingret i morgon? Vem är den mystiske pianomannen utan minne?

Har just fyllt min mage med kyckling i röd curry vid Sockensplans Thai. Riktigt bra mat där! Jag måste försöka hitta en beight alternativt brun kavaj idag efter jobbet. Igår köpte jag ett par platåsandaler som jag kommer ångra mig bittert över.

Håller på och tappar min tuffa image helt. Smälter ihop till en liten deg när jag ser bebisar, blir så arg att jag skakar när jag läser nyheterna och så, som idag, börjar jag lipa på jobbet när jag känner mig orättvist behandlad. Blää. Helgen har dock varit så jävla skön! Ludde var på besök i Min vackra stad så vi promenerade runt lite, var på Moderna, på Junibacken (shit vad coolt det var där), på en Spökvandring i gamla stan och så gjorde vi vårt bästa för att bli berusade på Kleins.. i söndags så brunchade vi på Jimmys Marina och jag vet säkrare än någonsin att jag fan hör hemma nere i Sjöstaden. Hur som helst. Senare på kvällen bråkade jag med Andres om hur våra respektive umgängen ska och inte ska se ut.. och så var vi och grillade med mamma och pappa som jag bara tjafsar med så fort jag ser dom nu förtiden. Säger ju det, jag är ett känslomässigt vrak. Kommer sitta på hispan och spela godnattvisor på läpparna snart om det fortsätter i den här takten.

Det blir nog ingen Ipod, för i ärlighetens namn så vill jag bara ha den för att den e snygg. Liksom det inte blir något hus, för i ärlighetens namn så vill jag bara ha det för att kunna få inreda i lite olika stilar. Ett japanskt rum, ett rött rum osv. Idag har jag varit på Cobra och haft planeringsmöte inför Gotland i sommar. Jag blev ansvarig för den stora uppgiften att kirra frukostmackor till färjan. Man kan säga att hela resans lycka hänger på mig dårå. JO.. en annan grej, måste visa en snutt msnkonversation mellan mig och Niklas en kompis där han just berättat att han varit med i talkshowen "Hannah" en gång! Niklas:Temat var "är utländska killar bättre älskare än svenska män" Zandra:Hahahah! Och varenda svensk man satt hemma och svor i tv-soffan med chipsskålen på magen Niklas: Jag och min polare Karsten var typ de enda svenska snubbarna där så man åkte ju på frågor och sånt Zandra: Vad sa ni då?Niklas: Frågan var typ"...så, stämmer det, det som Achmed säger, att utlänska killar är bättre älskare än svenska?" Niklas: "...öhh.....ja, jag vet inte riktigt...det är ju inte så lätt efter typ tio-femton öl" Niklas: det var mina 15 minuter i rampljuset --- HahahahHa.. dagens garv! Sov gott!

Tiden går så sjukt fort. I går var det ju januari, och i förrgår var jag ju sjutton år. Hela den här världen-snurrar-för-fort-pubertets-ångesten kommer jag nog få dras med i hela mitt liv. Hur man ska kunna hinna allt det där man vill är ett mysterium.. Nåväl, andas.. räkna till tio, gå till jobbet, ett steg i taget, snickra på den stora planen. Undrar verkligen vad jag gör om fem år? Undrar om jag är gift, skild, mamma, designer, brunett, aktivist, IT-flicka, lycklig, knubbig? Jag har varit i Kiruna i några sköna dagar. Där är det fortfarande kritvitt på marken och folk pratar långsamt och eftertänksamt. Vi åkte skooter vid riksgränsen, var en snabbis i Norge och hängde med Andres mamma på stan. Kiruna är fint och bra. I en vecka. Här är min önskelista förresten: Ipod Mini (Vit eller grön) All you need is Sticker Graphics Boxen En stor grön sommarhandväska Allt från Mac Ett par snygga solbrillor

Tidigt igår morse så åkte jag och Sofie till Lund för en Sydney Reunion och valborgsfirande. Började med champangefrukost, vidare till picknick i parken bland tusentals av studenter, vidare hem till Danne och förfest... nästa förfest och sen ut på krogen. Hercules. Allt och alla var supertrevliga fram tills vår krogsväng som var lite seg, så efter skräpmatsintag så satte vi oss på nattbussen till Malmö och sov hos Ludde allihop. Idag har vi strosat runt i Malmö och käkat brunch på ett jättehärligt café - Systrar och Bröder. Med andra ord en superhelg! Kul att se dessa söderbor igen och att göra Lund en gång till.