Zvammel..

om allt det där som händer och inte händer mig.

26 juni 2007

Augustioperation

Mamma ska operera sin rygg. Sätta in stålrör som ska stadga upp ryggraden för att hon inte ska ha så ont. Iom att hon tappat så mycket i vikt har hon blivit benskör och ryggen har tagit massa stryk. Men nu vet läkarna tydligen inte om skruvarna kommer kunna fästas i skelettet eller om de bara kommer smula sönder benen iom att de är så svaga..

Hon är lugn med hela grejen. Konstaterar bara att det är tråkigt inte kunna åka motorcykel mer. Och att det är bra att läkarna gick med på att ta operationen först efter bröllopet, för annars hade hon inte kunnat ha klänningen vi har köpt till henne.
Så jag är också cool. Säger att "det kommer säkert gå bra, å vad skönt att få en operation äntligen, å vad härligt att slippa ha ont något mer, å att såna där operationer är ju rutinjobb för kirurgerna så det är inget att vara orolig för". Fan. Jag förstår inte, och kommer fan aldrig förstå hur man överlever att överleva sina föräldrar.

1 Kommentarer:

Anonymous Annelie skriver...

Hm, min mamma dog när jag var 18 år. Nu var det visserligen 16 år sen men det går inte en dag utan att jag tänker på henne. Och det går inte att förstå, men mormor och morfar brukade säga hur hemskt det var att överleva sina barn... Bra att du är cool dock, det är klart att det går bra. Så måste man tänka....

juni 26, 2007  

Skicka en kommentar

Länka hit:

Skapa en länk

<< Home